Lojna

Den här dagen skulle verkligen kunna dra ner onsdagen i träsket.
Den har inte alls varit bra.
Onsdagar är annars, i mitt tycke, en bra dag. Det är i mitten av veckan och det känns skönt med bara torsdag och fredag kvar att jobba.
Men en sån här dag...kan ställa till det.

När det förflutna gör sig påmint, på gott och ont så är man ganska maktlös.
Det finns inte mycket man kan göra.
Visserligen går det att försöka sopa undan det mesta, men det lyckas sällan. Man kan kalla det för att dra ut på eländet eller att göra sig själv en björntjänst.
Och vad tycker vi om björntjänster? Inte mycket.

Har i alla fall, eller trots allt, klippt Elias. Han blev så nöjd.
Och nöjd var jag också efter utvecklingssamtalet i eftermiddags. Elias är en stjärna. Mest på svenska språket och ord. Då kan man inte låta bli att känna sig extra stolt, för det ligger en så varmt om blodpumpen.

Skalade potatis och morötter och stampade ihop en stor gryta potatismos.
Populärt verkade det.


Jag är förresten lite sur för att jag inte fått nåt Aftonblad idag.
Jag ville ju så gärna läsa om Mats Alms hemliga gömma.
Och jag ville läsa om gömman i tidningen, i sängen. Inte på nätet, för det är inte samma sak.
Typiskt.
Jag fick i allafall höra en del av taxichauffören som körde mig till Kvarnsveden. Han lät nästan som en kriminalkommissarie. Han hade teorier om det mesta vad gäller Alm. Men en sak tyckte han inte alls var konstigt, och det var det där med bröllopsmaten. Han sa minsann att han själv skulle kunnat göra samma sak; säga att han har beställt mat till bröllopet, fast han inte har gjort det.
Hm. Alla är vi olika.
Och DET är en himla tur ibland det. Faktiskt.