7-1
Eftersom Leksand vann årets premiärmöte mot Mora ikväll med 7-1 så visar jag stolt upp denna fina bild.
Jag fyller 1år och har min allra första Leksandströja.
Fint tycker jag.
Onsdagen är slut. En bra dag har det väl varit.
Jobbet flöt på i trötthetens tecken tror jag. Inte ens kaffe och stängda lock hjälpte.
Några tappra försök till pedagogik och struktur mynnade tillslut ut vid köksbordet.
Sen hände en märklig sak, som gjorde mig väldigt fundersam.
Jag har klurat lite och bestämt mig för att jag nog ska ta reda på saken lite bättre i morgon.
Så slipper jag fundera mera menar jag...
Hm, jag hör Zlatan tjabba lite på tv´n här bakom.
Märkvärdig tycker jag inte alls att han är. Fast han är duktig att sparka boll.
Ny spännande dag i morgon förstås.
Arbetsdagen avslutas med ett möte. Suck. Får inte glömma tigerbalsam!
femtiofemochfemtio
Vimsig tisdag. Inget ovanligt på den delen.
Trött på oförstånd och löften.
Pigg dock på lifvet självt.
Min lilla huligan åker med Dalagnagarna i morgon. Till Stockholm. För att se sitt hjärtenära AIK.
Jag hoppas de vinner mot Linköping. Inte alls för att jag håller, gillar eller hejjar på dem.
För husfriden och en glad pöjk.
I morgon tittar jag på viasat hockey hemma i soffan.
Leksand-Mora.
Vi vinner.
Lätt.
Tvätten ska nu hängas. Magen ska mättas på tok för sent. Hundarna ska kissa, igen i regnet. Det gillas, för jag gillar regn. Och höst. Och tröst. Och mörker och allt det där andra som deprimerar halva Sveriges befolkning så här års.
På tal om befolkning, så tror jag faktiskt att jag ska rösta redan i morgon.
-Det var så enkelt och gick så smidigt, sa bästa kollegan.
Ja, så varför trängas och köa på söndag, bland beslöjade kvinnor, rasistiska pensionärer, bakfulla medelålders och draperade män?
I kön på Willys idag förresten, så stod en man av icke svensk härkomst före mig. Då han skulle betala, för sina och säkert hela släktens varor, så tog han fram den absolut fetaste sedelbunt med 500 lappar som jag någonsin har sett.
Summan att betala var 1055.50:-
Han räknade loss två av lapparna i den tjocka bunten med sedlar och gav till kassören.
Kassören väntade på mer pengar förstås, samtidigt som jag förbannade mig själv för att alltid välja fel kassa.
Femtiofem och femtio till, tack.
-?, bläddrar mannen bland sina femhundringar.
Kassören upprepar och förklarar.
Mannen med stålarna, som även har den bredaste klockan i guld på sin håriga arm, ruskar oförstående på sitt huvud. Då förstår jag varför han köpte fyra flaskor med headandshoulders.
-Du måste betala femtiofemochfemtio till.
Då ber mannen en annan man, men med samma språk, att få låna, vad jag kan gissa femtiofemochfemtio.
Han får pengarna och betalar, sen ger han växeln tillbaka till sin samspråkiga vän.
Kontentan av det hela är att jag för första gången i mitt liv sett fler femhundralappar i samma bunt, än jag sett invandrare på Willys samtidigt, i bunt. Då får ni, som brukar handla på Willys här i stan, ett hum om hur jävla mycket pengar den här mannen hade i sin ficka.
Och jag ska erkänna att min blick flera gånger sneglade ner mot golvet för att se om han tappade en eller två.
Nä, jag vet, jag kan inte hans språk, men jag hade defenitivt uppmärksammat mannen på att han tappat några av sina pengar. Tyvärr.
Trött på oförstånd och löften.
Pigg dock på lifvet självt.
Min lilla huligan åker med Dalagnagarna i morgon. Till Stockholm. För att se sitt hjärtenära AIK.
Jag hoppas de vinner mot Linköping. Inte alls för att jag håller, gillar eller hejjar på dem.
För husfriden och en glad pöjk.
I morgon tittar jag på viasat hockey hemma i soffan.
Leksand-Mora.
Vi vinner.
Lätt.
Tvätten ska nu hängas. Magen ska mättas på tok för sent. Hundarna ska kissa, igen i regnet. Det gillas, för jag gillar regn. Och höst. Och tröst. Och mörker och allt det där andra som deprimerar halva Sveriges befolkning så här års.
På tal om befolkning, så tror jag faktiskt att jag ska rösta redan i morgon.
-Det var så enkelt och gick så smidigt, sa bästa kollegan.
Ja, så varför trängas och köa på söndag, bland beslöjade kvinnor, rasistiska pensionärer, bakfulla medelålders och draperade män?
I kön på Willys idag förresten, så stod en man av icke svensk härkomst före mig. Då han skulle betala, för sina och säkert hela släktens varor, så tog han fram den absolut fetaste sedelbunt med 500 lappar som jag någonsin har sett.
Summan att betala var 1055.50:-
Han räknade loss två av lapparna i den tjocka bunten med sedlar och gav till kassören.
Kassören väntade på mer pengar förstås, samtidigt som jag förbannade mig själv för att alltid välja fel kassa.
Femtiofem och femtio till, tack.
-?, bläddrar mannen bland sina femhundringar.
Kassören upprepar och förklarar.
Mannen med stålarna, som även har den bredaste klockan i guld på sin håriga arm, ruskar oförstående på sitt huvud. Då förstår jag varför han köpte fyra flaskor med headandshoulders.
-Du måste betala femtiofemochfemtio till.
Då ber mannen en annan man, men med samma språk, att få låna, vad jag kan gissa femtiofemochfemtio.
Han får pengarna och betalar, sen ger han växeln tillbaka till sin samspråkiga vän.
Kontentan av det hela är att jag för första gången i mitt liv sett fler femhundralappar i samma bunt, än jag sett invandrare på Willys samtidigt, i bunt. Då får ni, som brukar handla på Willys här i stan, ett hum om hur jävla mycket pengar den här mannen hade i sin ficka.
Och jag ska erkänna att min blick flera gånger sneglade ner mot golvet för att se om han tappade en eller två.
Nä, jag vet, jag kan inte hans språk, men jag hade defenitivt uppmärksammat mannen på att han tappat några av sina pengar. Tyvärr.
With a whimper
Härliga måndag.
Skönt att jobba som vanligt, eller nästan som vanligt i alla fall.
Förra veckan och veckan innan det var väl lite väl kaotisk.
Men nu har det lagt sig en aning även om inget riktigt är löst eller klart.
Hoppas få klarhet på fredagens möte. :) Spännande ska det minsann bli.
I övrigt är det väl rätt värdelöst. Men jag försöker minsann strunta i vissa saker. Slå bort det och bara se det braiga runt mig.
Det finns så mycket härlig energi att suga i sig överallt, så varför bry sig i det dåliga? Onödigt visst.
Jag har då fått skratta idag så tårarna rann och det var nära att det kom en droppe kiss i underbyxorna. Tänka sig att det kan finnas så mycket tokig klokhet i en av mina ungar, som ger upphov till så mycket glädje. :)
Stuvade makaroner, koncentrationsläger och nattaträning framför spegeln med hantlar, kan roa mig en halv arbetsdag i efterskott, bara genom att tänka på det.
Små glimtar av glädje, mitt i allt elände, är jag evigt tacksam för.
Jag försöker också vara tacksam för andra saker.
Som att det var städat när jag kom hem från jobbet.
Golven var skurade och toaletten var ren.
Middagen var färdig.
Fint.
Nu ska jag vika tvätten från igår, hänga en ny och ta en promenad med hundarna.
Så har jag också varit en promille duktig idag.
I morgon är det kort arbetsdag, med planeringsmöte på eftermiddagen.
Sen ska jag försöka hinna med ett besök på biblioteket... :)
It's all over except for the cryin',
With a whimper instead of the roar of a lion . . .
Skönt att jobba som vanligt, eller nästan som vanligt i alla fall.
Förra veckan och veckan innan det var väl lite väl kaotisk.
Men nu har det lagt sig en aning även om inget riktigt är löst eller klart.
Hoppas få klarhet på fredagens möte. :) Spännande ska det minsann bli.
I övrigt är det väl rätt värdelöst. Men jag försöker minsann strunta i vissa saker. Slå bort det och bara se det braiga runt mig.
Det finns så mycket härlig energi att suga i sig överallt, så varför bry sig i det dåliga? Onödigt visst.
Jag har då fått skratta idag så tårarna rann och det var nära att det kom en droppe kiss i underbyxorna. Tänka sig att det kan finnas så mycket tokig klokhet i en av mina ungar, som ger upphov till så mycket glädje. :)
Stuvade makaroner, koncentrationsläger och nattaträning framför spegeln med hantlar, kan roa mig en halv arbetsdag i efterskott, bara genom att tänka på det.
Små glimtar av glädje, mitt i allt elände, är jag evigt tacksam för.
Jag försöker också vara tacksam för andra saker.
Som att det var städat när jag kom hem från jobbet.
Golven var skurade och toaletten var ren.
Middagen var färdig.
Fint.
Nu ska jag vika tvätten från igår, hänga en ny och ta en promenad med hundarna.
Så har jag också varit en promille duktig idag.
I morgon är det kort arbetsdag, med planeringsmöte på eftermiddagen.
Sen ska jag försöka hinna med ett besök på biblioteket... :)
It's all over except for the cryin',
With a whimper instead of the roar of a lion . . .
Throwing the dice
Nu är det fjärde dagen på rad som den här huvudvärken plågar mig.
Det är väl nästan lite tur det för annars hade jag nästan inte trott jag haft nåt. Huvud alltså.
Varför kan man inte bara få dra en ny lott?
Välja något annat.
Eller bara kasta om tärningen.
Snurra på hjulet igen då.
Troligen skulle man med min otur få en nitlott igen.
Eller rent av förtjäna den.
Idag har jag återigen fått höra,
vilken usel människa jag är.
Flera gånger faktiskt.
Jag börjar bli rejält trött på det.
Kan inte den personen, som är så mycket bättre, försöka förstå att jag redan vet att jag är en av världens sämsta och inte behöver bli påmind flera gånger om dagen. Eller?
Jag vet att jag är vad jag är, mest med orsak av mig själv, men även på grund av andra.
Nåväl, det har hänt ett par trevliga saker idag med. :)
Det är jag oerhört glad för!
Det är väl kanske lite en vändning på det planet, kan jag tro.
Allt kommer förhoppningsvis att bli och se annorlunda ut redan från nästa vecka.
Lite jobbigt är det att inte vara helt säker, men sämre än detta kan det knappast bli.
Jag hoppas att det blir som jag vill!
Vill att det blir som jag hoppas!
Tärningen...:)
Det är väl nästan lite tur det för annars hade jag nästan inte trott jag haft nåt. Huvud alltså.
Varför kan man inte bara få dra en ny lott?
Välja något annat.
Eller bara kasta om tärningen.
Snurra på hjulet igen då.
Troligen skulle man med min otur få en nitlott igen.
Eller rent av förtjäna den.
Idag har jag återigen fått höra,
vilken usel människa jag är.
Flera gånger faktiskt.
Jag börjar bli rejält trött på det.
Kan inte den personen, som är så mycket bättre, försöka förstå att jag redan vet att jag är en av världens sämsta och inte behöver bli påmind flera gånger om dagen. Eller?
Jag vet att jag är vad jag är, mest med orsak av mig själv, men även på grund av andra.
Det finns alltid ett val, för Dig och för mig. Alltid.
Ibland fastnar man, men hur det än är så kommer man vidare, varesig man vill eller inte.
Ibland fastnar man, men hur det än är så kommer man vidare, varesig man vill eller inte.
Nåväl, det har hänt ett par trevliga saker idag med. :)
Det är jag oerhört glad för!
Det är väl kanske lite en vändning på det planet, kan jag tro.
Allt kommer förhoppningsvis att bli och se annorlunda ut redan från nästa vecka.
Lite jobbigt är det att inte vara helt säker, men sämre än detta kan det knappast bli.
Jag hoppas att det blir som jag vill!
Vill att det blir som jag hoppas!
Tärningen...:)
