Ankbröst

Hela långa veckan väntar man på att det ska bli NU.
Nu, som i fredag, runt 13-14-snåret.
Man ser fram emot att få släppa ryggan i hallen, ladda en kopp kaffe, kika lite på nätet och sen planera för fredagsmys.
Laga god mat, zippa på ett glas vitt kanske.
Det är lyx att sluta klockan 13 varje fredag.

Men egentligen är de här fredagarna rätt värdelösa.
Hur pigg är man efter en lång arbetsvecka. Där man slitit blod, svett och tårar i 5 dagar. (nåja...)
Inte ett dugg pigg faktiskt.
Ärligt talat så har jag inte lust med nånting längre.
Jag vill bara ta med mig Aftonbladet och krypa ner under täcket ett par timmar.
Blunda. Tyst överallt. Skönt, visst?

Om man bara visste att man var piggare sen efter en liten powernap.
9 gånger av 10 så är det tvärtom.
Tröttare. Surare. Ännu mindre lust för vin och mat.

Äh, va fan, de där ankbrösten jag beställt hem, som just levererades till dörren, får vara så snälla att vänta...
Natti

Att göra en Eva

Idag var jag knappt på jobbet, fast jag var det.
Jag stängde nog av och gjorde helg i morse när jag vaknade. Eller kanske inatt när jag var upp vid 02.43 och smög fram till gubbens nattygsbord och hämtade påsen som fanns där. 6 st center åt jag halvt i dvala, sen kissade jag och lade mig igen. Det var nog då jag gjorde helg.

Nu är det riktigt skönt att det är fredag. Jag har en massa kul att se fram emot.
Grannen väntar på att jag ska skruva isär ett databord och mitt X väntar på att få hjälp med att bära ner det från andra våningen.
Disken väntar på mig. Och dammsugarpåsen vill tömmas och sen fyllas igen. (miljövänligt visst då)
Sen vill golvet torkas och hundarna vill ut och kycklinglasagnen vill lagas.

Och jag vill bara göra en Eva, men jag har inget att göra en Eva av ju.
Och inte hinner jag lösa det problemet idag heller.
Men i morgon, i morgon ska jag göra en Eva. Flera gånger faktiskt. Ja, jag ska minsann börja direkt efter melodikrysset.


Cag-ball

Det är nära mellan himmel och helvete.
Det är tydligt.

En viss person som står mig nära, ursäkta; finns i min närhet, (skillnad det) har satt i system att slå undan benen för mig.
Människan fixar helt enkelt inte att se mig på bra humör eller glad.
Inte heller arg, ledsen eller sur. Nåt fel finns det alltid. Såklart.

Funderar mycket på den där resan som dök upp idag. Mycket bra idé av min kollega.
Paraplydrinkar är alltid gott. Och medlem i fotsugarklubben är jag sen innan.
Det kvittar förresten med den där bikinin, för den kommer ändå inte synas.

Tror det skulle vara bra att värma upp med en P-fest så att det kan tränas lite, på både det ena och det andra.
För ett par veckor i solen, även med paraply kan kännas nog så oerfaret.

På tal om oerfaret, så fick jag höra på jobbet idag att man helst ska prova allt en gång.
Det är kanske inte så himla tokigt. ;)

Fast frågan är om man skulle vilja prova en sån HÄR? Eva..:)

RSS 2.0